SPX 2010

Ännu ett spx är förbi, och det är mitt tredje. Första året hade jag med mig mitt färska första fanzine, och var fullt övertygad om att jag skulle göra tio nya till nästa år... Så förra året kändes det kanske lite tamt att inte ha nåt med mig. Och så i år då, inte minsta lilla nya produkt nu heller, bortsett från mina bidrag i dotterbolagfanzine. Det är underbart att dotterbolaget finns! Annars känns det mest som att jag leker serietecknare. Jag hänger med en massa coola produktiva och publicerade, och hoppas att de inte ska stanna upp, tänka efter och säga "men hallå, tror du att du är en av oss eller?" Visst, känslan ligger bara hos mig såklart, men den är ändå lite svår att ignorera. Samtidigt är det bra att jag åker på spx, att jag fortsätter dotterbolagspeppa, för det betyder att jag inte har lagt ner, det är ett sätt att hänga kvar så att det inte rinner ut i sanden.

Men nu ska jag se om det inte går att komma igång på riktigt. Nu har jag ett sånt där lagom krävande halvtidsjobb som jag ju suktat efter så länge, jag har ingen flytt framför mig, inga stora beslut som kräver fokus. Det är nu jag borde kunna sätta en vardag, få lite rutin. Ateljé hade nog varit bra, och jag håller ögonen öppna lite efter det, men testar hemma tillsvidare. Snabbt skissad seriedagbok från barcelona-paris står först i tur. Jag lämnar ut både mig själv om min resekamrat för mycket, men tanken är väl mer att spara minnen än att göra nåt offentligt av det. Kanske kan vara ett manus att plocka bitar från så småningom. Mitt andra projekt har också karantän. Det är lite som när jag skrev låtar förut. De låtar som jag spelade in eller spelade med mina band var tvungna att vara minst tre år gamla, annars kändes de för utlämnande. Numera är jag för ivrig när jag skriver låtar, skriver kanske mer för att utöka liverepertoaren än för att jag har det egna behovet av att skriva en låt. Jag tror att det är synd egentligen. Jag skrev skitbra låtar när jag satt själv på rummet och inte hade nåt band, och aldrig lät någon höra vad jag gjorde. Men den där klyschan, skapa för din egen skull och inte för andra, hur många lyckas med det egentligen, när de väl tagit steget ut med sina grejer, fått smak på bekräftelse?

Det här inlägget skulla handla om spx, just ja. Torsdag: Lyssnade på Sofia Olssons snack om sin bok "Hetero i Hägersten", det var kul. Gick sen till en releasefest på en trång pub där jag inte orkade vara, så jag stack hem och sträckläste sofias skitbra bok i stället. Fredag: Tog en långpromenad, stack sen på dotterbolagshäng hos en ny sjysst medlem som heter Hanna, och började baka en massa pizzor. Så småningom var vi runt tio pers, och hade en mysig kväll som avslutades med slappt läsande av gamla en ding ding värld. Tog en öl på nåt ställe med Sara G och ett par vänner till henne också. Fick en spelning kanske. Lördag: SPXdagen. Tyvärr insåg jag redan när jag gick in att jag hade en extra folkskygg dag, så jag bänkade mig vid dotterbolagsbordet och hade inte minsta lust att flytta på mig. Fast jag hade ju tagit ut pengar till att köpa serier, så när mitt sittpass var över lyckades jag ändå ta en runda. På kvällen var det release och snack med Malin Biller och Tiitu Takalo, de var roliga att höra på, och sen stack vi till galagofesten. Det såg ut som en gigantisk svartklubbslokal, med bajamajor och parkbänkar, men ölen var för dyr. Jag funkar ju helt kasst ibland, eller ofta. Snackade med skitmycket folk, men under konstant anspänning och till slut fick det vara nog, stack hem och läste serier. Söndag: Hoppade SPX eftersom det var möhippa för min kompis. Jag sög på simultangolf, regerade på bowling, gillade bubbelpoolen, och åt så mycket av grillbuffén att jag hade konstig mage måndag morgon, och var rädd för att jag blivit magsjuk och skulle spy på bussen hem, och ingen skulle tycka synd om mig eftersom de skulle tro att jag var bakfull och kanske till och med slänga av mig. Men jag blev snabbt bra.