På Värnhems hemköp finns eller fanns olinjerade kollegieblock för 5 kr styck. Jag har köpt ganska många. Det är block som känns jättebra att ha med sig och krafsrita i närhelst man behöver. Dessutom fanns det, också för 5 kr, plastiga lagom stora pennfack. Så nu har jag börjat ha med favoritpennor och block i ryggsäcken igen, det är ett tag sen sist. (jag tillhör alltså inte de 95% av serietecknarkåren som sitter och ritar frenetiskt i varje död stund). SPX var kul! Men det jag valde att rita i mitt krafsblock behandlar hur det känns när man får en svacka på SPX, försöker rita/skriva sig ur ångesten utanför medborgarplatsens tunnelbanestation, inte lyckas, men under kvällens gång ändå lyckas komma igen. Alldeles för självutlämnande att lägga upp på en blogg tänkte jag när jag kom hem, men jag är ganska snabb på att få distans till saker, så nu är det inte så längre. Att svacka i sociala sammanhang är ju inte heller någon sällsynt unik defekt som man bör skämmas för. Hoppas jag.
Men som sagt, i stort var sthlm-helgen och SPX peppigt och kul! Förra året sa jag att jag skulle ha med mig typ tio nya egna trycksaker nästa år. Nu blev det inte en enda, så jag säger samma sak igen inför nästa år i stället. Ett år hit eller dit är väl inte så viktigt.
3 kommentarer:
åååh. fina krafs och fina helena!
jag är snart en massa ledig, hoppas vi tar lite utflykter med block och pennor då!
(asbra låt: http://open.spotify.com/track/2BS15EUXNQfgOeI5CpHucx)
(spotify, obs!)
Åh! hvor godt beskrevet. Kender alt for godt den fölelse.
å, fan va jag kan känna så där och förlåt att jag inte uppmärksammade det för jag var ju där och så. och tatuverade och liknande. ibland är man så uppe i sitt så det är pinsamt.
Skicka en kommentar